Juridiskt perspektiv
Webbtillgänglighet har hamnat högre upp på dagordningen i den Europeiska unionen, liksom i USA. De politiska trenderna i område verkar i princip utgå från samma idé: man bör satsa på en överenskommen och juridiskt bindande standard.
En sådan lagstiftning gäller i första hand den offentliga sektorn, men privata företag följer den ofta frivilligt tack vare de starka ekonomiska incitamenten vad gäller tillgänglighet.
Dessa trender har nyligen blivit märkbara på södra halvklotet där det tidigare (med undantag av Australien) inte har funnit så många organiserade försök att förbättra webbtillgänglighet.
Nedan följer några politiska aspekter på tillgänglighetsfrågan.
Europeiska unionen
2001 angav Europeiska kommissionen vilka mått som skulle vidtas för att öka tillgängligheten på webben för handikappade. I dokumentet (Kom 2001, 529) stipuleras det bland annat att europeiska institutioner, liksom de 15 medlemsstaterna, mot slutet av 2001 ska efterfölja rekommendationerna som anges i W3C:s riktlinjer.
I syfte att förbättra tillgängligheten tillsatte man bland annat två arbetsgrupper inom eEuropa (som ansvarar för utveckling inom it-sektorn). Det rör sig om arbetsgruppen för eTillgänglighet samt arbetsgruppen "Design för alla".
Arbetsgruppen eTillgänglighet är i huvudsak sysselsatt med IT-tillgänglighet, och består av politiker och experter från alla medlemsstater. Dessa medlemmar delar med sig av information om vad som händer inom assistansteknik (däribland webbtillgänglighet). Slutsatserna dokumenteras i Europeiska kommissionens rapporter, och leder till förbättrad lagstiftning inom området.
Enligt eEuropas handlingsplan för 2002 ska alla medlemsstaters offentliga webbplatser vara tillgängliga för handikappade, i enlighet med W3C-/WAI-rekommendationerna för webbtillgänglighet.
Arbetsgruppen "Design för alla" syftar till att skapa en teknologisk nisch inom informationstillgänglighet (med huvudsaklig inriktning på webbtillgänglighet). Detta innebär att man sätter standarder för tillgänglighet och att man råder kommissionen att skapa ett ramverk inom den Europeiska unionen.
Viktiga datum är:
28 maj 2002: eEuropas handlingsplan, 2005: Europeiska kommissionen antar handlingsplanen, som beskriver hur Europeiska kommissionen ska förhålla sig till informationsteknik fram till 2005. Handlingsplanen beskriver bland annat vikten av att medlemsstaterna inför W3C:s direktiv. Alla medlemsstater aviserar att de ska efterfölja direktiven.
13 juni 2002: Europaparlamentet antar en resolution, som syftar till att förlänga effekterna av (Kom 2001,539), och även till att förstärka och strama upp överenskommelsen genom att skapa "informationspunkter" till vilka man kan rikta klagomål om någon inte efterlever W3C:s direktiv. EU och medlemsstaterna påbjuds alltså att efterfölja W3C-direktiven.
Om du vill hålla dig ā jour med utvecklingen rekommenderas följande länkar:
USA
När det gäller politsika åtgärder för och lagstiftning inom webbtillgänglighet förekom USA Europa med några år. Mot slutet av 1998 förändrade man 1973 års Rehabilitation Act med vad som nu går under namnet "section508" vari det stipuleras hur man på federal nivå ska förhålla sig till webbtillgänglighet.
Även om den amerikanska lagstiftningen endast omfattar federala organ har det blivit en brännande fråga på alla nivåer, från delstats- till stads- och kommunnivå.
I tidigare prejudikat framhölls inte vikten av webbtillgänglighet inom den privata sektorn (Gumson et al. mot Southwest Airlines, i staten Florida), men den senaste utvecklingen har klargjort att det är mer än en bra idé att införa tillgänglighetsnormer inom det privata sektorn (se Staten New York mot Ramada Franchise Systems, 2004.
Om du vill hålla dig ā jour om section 508-frågor :
För en historisk exposé, se: